Alfons Håkans -uutisia

Aloittaja Pekka Laakso, 21.12.2003, 23:40:03

« edellinen - seuraava »

Pekka Laakso

Lainaus käyttäjältä: J-P Miettinen - 03.01.2009, 15:39:57
Iso-Pukki ottanut taasen paikkansa kolmentena hinaajana Kotkassa. Varmaan odottelee Haminan jäänmurtoa, siellähän se on viime vuosina ollut aika paljon talvisin.
Joo, olivat vaihtaneet Ajaxin Isoon-Pukkiin. Ajax höyrysi ulos Kotkasta muistaakseni perjantaina...
Copyright © 2023 Hölynpöly. Kaikki oikeudet pidätetään.

Jan Holm

Lainaus käyttäjältä: Pekka Laakso - 21.12.2008, 00:18:44
Joo, sattui molemmat Ajaxit aika peräkkäin tänne. Tällä Hokun Ajaxilla ei näytä olevan lainkaan AIS:ia.

Kyllä siinä on AIS mutta halvempi versio. Sieltä nähdään liikennöivät alukset mutta ei anna ulos omaa tietoaan.
(Huviveneiden versio)

Pekka Laakso

Zeus käväisee pitkästä aikaa Suomessa. Tulee hakemaan Raumalta STX:llä levennetyn nimeltään auttamattoman vanhanaikaisen Aker Kvaerner Bargen (ellei vaihtanut nimeään remontin aikana, minulla ei mitään tietoa asiasta... ???) ja hinaa sen Norjaan.
Copyright © 2023 Hölynpöly. Kaikki oikeudet pidätetään.

Teemu Knuutila


Jussi Laine

Noteerasin Djurgårdsvarvetin sivuilta, että Håkans-yhtiöt ovat laittaneet Tyr-hinaajan myyntiin. Hintapyyntö on 300.000 euroa, mikä näin maallikosta vaikuttaa aika kovalta hinnalta 50-vuotta vanhasta vehkeestä. Kaipaa oli vuodelta 1948 ja se meni pilahinnalla huvialukseksi.

Myynti-ilmoituksen mukaan koneella on ajattu vuodesta 1984 ja vain 3.500 käyttötuntia eli se tekisi noin 140 tuntia vuodessa eli 3 tuntia viikossa eli kovin knaftisti on ollut keikkaa Tyrillä. Se taitaa olla auttamattomasti liian pieni satamahinaukseen mutta ruoppausproomujen vetoon varmasti sopiva.

Voiko joku asioista perillä oleva kertoa paljonko hinaajassa pitäisi olla tehoa, että sillä voi mennä hinaamaan noita suuria risteilijöitä tai autolaivoja?



Jan Holm

Lainaus käyttäjältä: Jussi Laine - 15.05.2009, 20:35:41
Noteerasin Djurgårdsvarvetin sivuilta, että Håkans-yhtiöt ovat laittaneet Tyr-hinaajan myyntiin. Hintapyyntö on 300.000 euroa, mikä näin maallikosta vaikuttaa aika kovalta hinnalta 50-vuotta vanhasta vehkeestä. Kaipaa oli vuodelta 1948 ja se meni pilahinnalla huvialukseksi.

Myynti-ilmoituksen mukaan koneella on ajattu vuodesta 1984 ja vain 3.500 käyttötuntia eli se tekisi noin 140 tuntia vuodessa eli 3 tuntia viikossa eli kovin knaftisti on ollut keikkaa Tyrillä. Se taitaa olla auttamattomasti liian pieni satamahinaukseen mutta ruoppausproomujen vetoon varmasti sopiva.

Voiko joku asioista perillä oleva kertoa paljonko hinaajassa pitäisi olla tehoa, että sillä voi mennä hinaamaan noita suuria risteilijöitä tai autolaivoja?





Mielestäni tehokkaan satamahinaajan tehot lähtevät n.5000hv ja siitä ylös päin.
Riippuu tietenkin satamasta ja sen siainnista.
Täällä Hangossa vaikka nyt on suht tehokas hinaus kalusto Hector 3900hv ja Triton 5000hv niin on ollut tuulia joilla ei ole onnistunut hinaamaan pienempiäkään satamaan.
Aina ei tietenkään pelkästään hevoset auta vaan voi olla ahtaita paikkoja ja ei pääse operoimaan turvallisesti.


Sami Saarinen

Lainaus käyttäjältä: Jan Holm - 17.05.2009, 19:43:44
Mielestäni tehokkaan satamahinaajan tehot lähtevät n.5000hv ja siitä ylös päin.

Mielestäni laitat kovan vaatimuksen tehokkaalle satamahinaajalle.

Allekirjoittanut pudottaisi tuota tehon "vaatimustasoa" tuonne 3000 hevosvoimaan eli paaluvedossa n. 30 tonnin kieppeille. Tuollaislla tehoilla varustetut kaksi hinaajaa kun pystyvät vielä käsittelemään suhteellisen isoakin laivaa kohtuullisen kovallakin kelillä.

Joakim Håkans

Lainaus käyttäjältä: Sami Saarinen - 17.05.2009, 20:13:55
Mielestäni laitat kovan vaatimuksen tehokkaalle satamahinaajalle.

Allekirjoittanut pudottaisi tuota tehon "vaatimustasoa" tuonne 3000 hevosvoimaan eli paaluvedossa n. 30 tonnin kieppeille. Tuollaislla tehoilla varustetut kaksi hinaajaa kun pystyvät vielä käsittelemään suhteellisen isoakin laivaa kohtuullisen kovallakin kelillä.

Huomenta,

Molemmat (Jan & Sami) ovat varmasti oikeassa, eri paikoissa on eri tarpeet, sekä eri luotseilla on eri mieltymykset. Sami pitää Kotkan luotsina 30 tonnin paaluvetoa riittävänä. Raumalla riittää 20 tonnia, Hangon luotsit varmasti ovat sitä mieltä että minimi on 50 tonnia. Olosuhteet ja laivakoot ovat niin erilaisia.

Ruotsalaiset ovat tehneet länsirannikolleen hyvät säännöt jossa ollaan otettu huomioon laivan koko, laituri, tulo tai lähtö, näkyvyys, tuuli, laivan peräsin ja thrusterit jne. On myös rajattu koska ei tulla laivalla satamaan ollenkaan, tai vastaavasti lähdetä satamasta.

Olen vuosia peräänkuulutanut tällaisia sääntöjä, vastakaiku on ollut Suomessa varsin penseää. Sami, mitä mieltä sinä olet, eikö Ruotsista voisi ottaa mallia?

T: JH

PS. Alla linkki sekä säännöt

Sama 

http://www.sjofartsverket.se/templates/SFVXPage____567.aspx

Bogserbåtsnormer

Generellt

Följande normer är framtagna som vägledning för beställning av antalet bogserbåtar vid ankomst/avgång. De är beräknade för normala ström- och vindförhållanden vilket innebär att det vid vindförhållanden utöver det vanliga kan bli aktuellt med ytterligare bogserbåtar.

Lotsen avgör efter samråd med fartygets befälhavare från fall till fall huruvida en planerad fartygsoperation kan utföras med tillräckliga säkerhetsmarginaler. Faktorer som ligger till grund för denna bedömning kan t.ex. vara; styrka och riktning på vind och ström, manöverutrymme, fartygets lateralplansyta över och under vatten, fartygets egna manöverförmåga, klaring mellan köl och botten, tillgängliga bogserbåtstyper etc.

Det finns en lista över fartyg vilka är speciellt utrustade för att gå till och från kaj för egen maskin, och har dispens från bestämmelsen ovan. Kontakta Preemraff Lysekil för aktuell lista. För dessa fartyg gäller att bogserare skall finnas tillgängliga i farleden under ankomst och avgång. Vid kraftig vind kan ytterligare bogserbåtar krävas.

Vid förstagångsanlöp/provförtöjning av ett fartyg med speciell manöverutrustning skall alltid minst två bogserbåtar användas både vid ankomst och avgång. (Eventuellt också två lotsar).

En direkt konsekvens av att dessa normer beaktas i ett tidigt skede, dvs. redan vid lotsbeställningen, är minimerade förseningsrisker och att snabbinställelseavgifter för bogserbåtar blir så få som möjligt.

Stenungsund   


Ankomst   Avgång
LOA   Antal bogserbåtar   LOA   Antal bogserbåtar
115 - 124,9m   1   115 - 134,9m    1
125 - 149,9m   2   > 135 m   2
150 - 189,9m   3      
> 190 m   4      

•   Undre gränsen 115 m gäller förutsatt att en väl fungerande bogpropeller finns annars är undre gränsen 110 m.
•   Vattenfall N: Fartyg med djupgående över 9 m vid avg. skall använda 3 st. bogserbåtar. Är en av tractortyp räcker det med 2 st. bogserbåtar.
•   Vid vindstyrkor över 10 m/s riktning från kaj rekommenderas vid ankomst att LPG tankers med LOA över 100 m assisteras av minst 1 st. bogserbåt.
•   Bogpropeller med tillräcklig kraft ersätter en bogserbåt. 
•   Dispens från bogserbåt kan erhållas efter prövning hos Marstrands lotsstation. Dispens gäller endast vid tjänlig väderlek med vindstyrkor under 10 m/s.
•   Ammoniaklastade fartyg med LOA under 115 m skall assisteras av minst 1 st. bogserbåt om bogpropeller ej finns.
•   Alla lastade tank/gasfartyg med LOA över 150 m skall eskortbogseras vid passage av Tjörnbron. Escortbogserbåten skall vara av tractortyp.
•   Fartyg som är eskortpliktiga under Tjörnbron kan ej erhålla bogserbåtsdispens från samtliga i reglerna stipulerade bogserbåtar.

Uddevalla   

Eventuell bogserbåtsassistans avgörs av lotsen vid förplaneringen av lotsningen.
Vid ank. Badökajen skall fartyg med LOA över 180 m assisteras av 3 st. bogserbåtar. Är minst 1 st. av bogserbåtarna av tractortyp räcker det med 2 st. bogserbåtar.
Wallhamn   

Fartyg med stor vindarea ("garagetyp") skall till kaj assisteras av 3 st. bogserbåtar varav minst 1 st. tractortug. Från kaj 2 st. bogserbåtar. Bogserbåtarnas BP skall vara minst 30 ton.
Fartyg med bogpropeller om minst 900 KW kan vid tjänlig väderlek minska antalet bogserbåtar med 1 st. Minst 1 st. av de återstående skall vara en tractortug.
Fartyg med Shilling, Becker eller liknande roder alternativt sterntruster, kan vid ankomst minska med ytterligare en bogserbåt om den återstående är av tractortyp samt att väderleken är gynnsam.
Befälhavare på vissa specialfartyg och aktuell lots kan vid vindstyrkor upp till max 8 m/s göra annan överenskommelse.
Generellt
Följande normer är framtagna som vägledning för beställning av antalet bogserbåtar vid ankomst/avgång i Göteborgs hamn. De är beräknade för normala strömförhållanden och för max vindstyrka 10 m/s. Vid onormala strömförhållanden och vindstyrkor över 10 m/s kan det bli aktuellt med fler bogserbåtar än vad normerna föreskriver. Vid vindstyrkor över 15 m/s förekommer normalt ingen trafik med större tankfartyg. Motsvarande gäller för bilfartyg längre än 190 m till och från kaj 601. Vid vindstyrkor över 20 m/s hanteras normalt inte större container- eller bilfartyg vid övriga kajer.
Lotsen avgör efter samråd med fartygets befälhavare från fall till fall huruvida en planerad fartygsoperation kan utföras med tillräckliga säkerhetsmarginaler. Faktorer som ligger till grund för denna bedömning kan t.ex. vara; styrka och riktning på vind och ström, manöverutrymme, fartygets lateralplansyta över och under vatten, fartygets egna manöverförmåga, klaring mellan köl och botten, tillgängliga bogserbåtstyper etc.
För fartyg som anlöper Göteborg regelbundet och som är väl kända av lotsarna i Göteborg finns möjlighet att reducera eller öka antalet bogserbåtar under "normala förhållanden".
En direkt konsekvens av att dessa normer beaktas i ett tidigt skede, dvs. redan vid lotsbeställningen, är minimerade förseningsrisker och att snabbinställelseavgifter för bogserbåtar blir så få som möjligt.

För fullständig information se länkarna ovan!
Kajer uppströms Göta älvbron
Fartyg med dimensioner överstigande LOA 90 m, bredd 13,1 m eller djupgående över 5,3 m rekommenderas att använda bogserbåt om funktionsduglig bogpropeller saknas
Arendals-, Skandia - och Älvsborgshamnen   

Speciella restriktioner (i enlighet med Hamnordning för Göteborg § 20)
Kaj 600-602:
På grund av kajens utformning och läge gäller följande restriktioner för fartyg med LOA > 190 m som har en väl fungerande bogpropeller. (Om sådan saknas öka med en (1) bogserbåt för både ankomst och avgång).
Ankomst: Generellt två (2) bogserbåtar. Att ankomma med en (1) bogserbåt kan bli aktuellt vid vindstyrkor upp till 3-4 m/s och under förutsättning att kaj 520 är tom.
Avgång: Alltid minst en (1) bogserbåt av typ sterndrive eller liknande.
Vid medelvind > 15 m/s får ingen ankomst eller avgång ske.
Kaj 643 och 644:
Vid ankomst av fartyg med bredd > 30 m till kaj 643 skall kaj 644 vara fritt från fartyg.
Vid avgång från kaj 643 av fartyg med bredd > 30 m och bogserbåt skall kaj 644 vara fritt från fartyg.
Vid avgång från kaj 643 av fartyg med bredd > 30 m utan bogserbåt stoppas lastning/lossning vid kaj 644.

Parametrar för reduktion av antalet bogserbåtar
Fartyg utrustade med "thruster", förlig såväl akterlig, medges reduktion av en bogserbåt per enhet. Fartyg utrustade med "högeffektsroder", t.ex. Becker- Schillingroder, som vid läge hårt över ger god sidkraft och endast obetydlig framfart medges också reduktion med en bogserbåt. Detsamma gäller fartyg utrustade med dubbla propellrar och dubbla roder.

Ankommande fartyg

Storleksklasser LOA   Antal Bogserbåtar   Om bogpropeller   Samt akterpropeller   Högeffektivt roder eller två propellrar
120 m - 140 m   1   0   0   0
140 m - 200 m   2   1   0   0
200 m - 300 m   3   2   1   0
> 300 m   4   3   2   1

Avgående fartyg

Storleksklasser LOA   Antal Bogserbåtar   Om bogpropeller   Samt akterpropeller   Högeffektivt roder eller två propellrar
120 m - 140 m   1   0   0   0
140 m - 200 m   2   1   0   0
200 m - 300 m   2   1   0   0
> 300 m   3   2   1   0

Tors-, Skarviks - och Ryahamnen   

Speciella restriktioner (i enlighet med Hamnordning för Göteborg § 20)
Kaj 509: Vid ankomst med fartyg LOA > 120 m är det obligatoriskt med användande av en (1) bogserbåt.

Kaj 551: Vid ankomst och avgång då vindstyrkan är  > 15 m/s är det obligatoriskt med användande av en (1) bogserbåt.
Kaj 800, 801: För ankomst och avgång med fartyg på och över 5000 DWT är det obligatoriskt med användande av en (1) bogserbåt.

Parametrar för reduktion av antalet bogserbåtar
Fartyg utrustade med "thruster", förlig såväl akterlig, medges reduktion av en bogserbåt per enhet. Fartyg utrustade med "högeffektsroder", t.ex. Becker- Schillingroder, som vid läge hårt över ger god sidkraft och endast obetydlig framfart medges också reduktion med en bogserbåt. Detsamma gäller fartyg utrustade med dubbla propellrar och dubbla roder.

Ankommande fartyg

Storleksklasser LOA   Antal Bogserbåtar   Om bogpropeller   Samt akterpropeller   Högeffektivt roder eller två propellrar
120 m - 140 m   1   0   0   0
140 m - 180 m   2*   1*   0*   0
180 m - 210 m**   3   2   1   0
> 210 m**   4   3   2        1***

*    I Skarvikshamnen storleksklass 140m -180 m skall antalet bogserbåtar ökas med en (1) då djupgående>10 m
**  Torshamnen 240m
*** Till kaj 800 alltid minimum två (2) bogserbåtar

Avgående fartyg

Storleksklasser LOA   Antal Bogserbåtar   Om bogpropeller   Samt akterpropeller   Högeffektivt roder eller två propellrar
120 m - 140 m   1   0   0   0
140 m - 210 m**   2*   1*   0*   0*
> 210 m**   3*   2*   1*   1*

*   I Skarvikshamnen skall antalet bogserbåtar ökas med en (1) då djupgående>10 m.
** Torshamnen 240m

Innerhamnar och Cityvarvet    

Speciella restriktioner (i enlighet med Hamnordning för Göteborg § 20)
Cityvarvet: Då större arbeten har gjorts på huvudmaskin samt vital elutrustning på fartyg som skall dockas ut är det obligatoriskt med minst en (1) bogserbåt p.g.a. risk för "blackout".

Parametrar för reduktion av antalet bogserbåtar
Fartyg utrustade med "thruster", förlig såväl akterlig, medges reduktion av en bogserbåt per enhet. Fartyg utrustade med "högeffektsroder", t.ex. Becker- Schillingroder, som vid läge hårt över ger god sidkraft och endast obetydlig framfart medges också reduktion med en bogserbåt. Detsamma gäller fartyg utrustade med dubbla propellrar och dubbla roder.

Ankommande fartyg

Storleksklasser LOA   Antal Bogserbåtar   Om bogpropeller   Samt akterpropeller   Högeffektivt roder eller två propellrar
120 m - 140 m   1*   0   0   0
140 m - 180 m   2*   1   0   0
180 m - 210 m   3*   2   1   0
> 210 m   4   3   2   1

Avgående fartyg

Storleksklasser LOA   Antal Bogserbåtar   Om bogpropeller   Samt akterpropeller   Högeffektivt roder eller två propellrar
120 m - 140 m   1*   0   0   0
140 m - 180 m   2*   1   0   0
180 m - 210 m     2**   1   0   0
> 210 m   3*   2   1   0

*   Vid "Dött skepp" Cityvarvet öka med en (1) bogserbåt.
** Vid "Dött skepp" Cityvarvet öka med två (2) bogserbåtar

Eskortbogsering

För tankfartyg är ekorterande bogserbåt obligatoriskt under givna förutsättningar som skiftar för olika hamnar inom trafikområdet. Eskortbåten, bogserbåt av viss typ, ska då vara kopplad i fartygets akter från respektive till de olika hamnarnas angöringsfyr/boj och till den punkt där sedvanlig hamnbogsering påbörjas.

Eskortbogsering Brofjorden   

I syfte att förbättra säkerheten gäller eskortplikt för följande tonnage:
Alla råoljefartyg, såväl lastade som barlastade, samt hel - eller dellastade (dock ej barlastade) produkttankfartyg över 20 000 tdw (med tdw avses metriska ton dödvikt vid sommarfribord).
* Med råoljefartyg avses här fartyg på väg till eller från råoljekajen

Eskortbogsering Stenungsund   
 
I syfte att förbättra säkerheten gäller eskortplikt för följande tonnage:
Alla tankfartyg/gasfartyg, med en dwt på 20 000 eller däröver som är lastade eller i barlast, skall ha eskortbogsering från passage av Skallens fyr till/från kaj eller inre ankarplatser. Utgående fartyg eskorteras till västkardinalboj på Marstrandsfjorden. Se beslut i länk till höger.

Den normala lotsningsproceduren innebär dessutom att alla lastade tank/gasfartyg med LOA över 150 m eskortbogseras vid passage av Tjörnbron. Escortbogserbåten skall vara av tractortyp.

Eskortbogsering Göteborg   

Med syfte att förbättra säkerheten är eskortbogsering till och från Göteborg obligatoriskt under följande förutsättningar:

Alla tankfartyg över 30 000 tdw, som är lastade, eller i barlast med ej gasfria tankar(med en flampunkt under 60 grader C).
Mörker/sikt- och vindrestriktioner   

Brofjorden/Lysekils lotsstation

Marstrands lotsstation

Göteborg lotsstation

LYSEKILS LOTSSTATION

Brofjorden

Vindrestriktion

Vid vindstyrkor överskridande 15 m/s i medelvind och oavsett vindriktning ( som vindmätare skall Sjöfartsverkets mätare i Brofjorden användas), skall förtöjning vid ankomst ske med assistans av bogserbåt enl följande vilkor:
•   För fartyg 15 000 - 50 000 dwt med en fungerande bogpropeller skall bogserbåtsantalet ökas med en mot vad som normalt används, det behövs dock högst två bogserbåtar
För fartyg som använder escortbogserare (lastade fartyg över 20 000dwt) gäller att sikten skall vara minst 1,5 nautisk mil vid ankomst och vid avgång minst 1,0 nautisk mil. För övriga fartyg avgör befälhavare/lots och (SI Preemraff Lysekil) om det föreligger någon risk vid ankomst/avgång.

Lysekil

Vindrestriktion

Ankomst/avgång: Fartyg större än 150 m - max 12 m/s - endast dagtid (enligt nuvarande förhållanden).

MARSTRANDS LOTSSTATION
Stenungsund
Begränsningar för gång i farled under mörker
Under mörker lotsas inte fartyg med LOA över 200 m:
Ankomst Hätteberget morgon:   1 timma före solens uppgång.
Ankomst Hätteberget kväll:   1,5 timma före solens nedgång.

Tidaste/senaste avg.tid för fartyg med LOA över 200 m:
Avg. Morgon:   Tidigast 0,5 timmar före solens uppgång.
Avg. Kväll:   Senast 1 timma före solens nedgång.

Begränsningar av manöver till/från kaj i mörker
Talludden: LOA max 100 m.

Begränsning vid nedsatt sikt
Vid sikt under 0,5 NM tas inte fartyg med LOA 150 m eller längre in i farlederna. För trafik till/från sjön till/från Älgöfjorden accepteras sikt ned till 0,25 NM.
Ytterligare begränsningar gäller för fartyg som transporterar följande laster:                 
Ammoniak: gäller samtliga fartyg oavsett längd
Gas: fartyg med LOA 125 m eller längre

Vindrestriktioner
Till kaj lotsas inga fartyg vid vindstyrkor över 20 m/s.
Uddevalla
Begränsningar för vissa kajer
Maxlängd dagtid för Badökajen är 190 m.
Begränsningar under mörker

Under mörker lotsas inte fartyg med LOA över 200 m i farleden.
Senaste passagetid med fartyg med LOA över 200:
Ankomst Hätteberget morgon:   1 timma före solens uppgång.
Ankomst Hätteberget kväll:   Avgörs av aktuell lots från fall till fall.
Under mörker lotsas inte fartyg med längd LOA över 180 m till/från Badökajen.

Begränsning vid nedsatt sikt

Vid sikt under 0,5 NM tas inte fartyg med LOA 150 m eller längre in i farlederna. För trafik till/från sjön till/från Älgöfjorden accepteras sikt ned till 0,25 NM.
Ytterligare begränsningar gäller för fartyg som transporterar följande laster: 
Ammoniak: gäller samtliga fartyg oavsett längd
Gas: fartyg med LOA 125 m eller längre

Vindrestriktion

Fartyg med stor vindarea ("garagetyp") lotsas inte i leden till Uddevalla vid vindstyrkor över 12 m/s.

Wallhamn

Begränsningar för gång i farled under mörker
Under mörker lotsas inte fartyg med LOA över 200 m i farleden:
Ankomst Hätteberget morgon:   1 timma före solens uppgång.
Ankomst Hätteberget kväll:   1,5 timma före solens nedgång.
Tidigaste/Senaste avg.tid för fartyg med LOA över 200 m:
Avg. Morgon:   Tidigast 0,5 timmar före solens uppgång.
Avg. Kväll:   Senast 1 timma före solens nedgång.

Begränsning vid nedsatt sikt

Vid sikt under 0,5 NM tas inte fartyg med LOA 150 m eller längre in i farlederna. För trafik till/från sjön till/från Wallhamn/Älgöfjorden accepteras sikt ned till 0,25 NM.
Ytterligare begränsningar gäller för fartyg som transporterar följande laster:
Ammoniak: gäller samtliga fartyg oavsett längd
Gas: fartyg med LOA 125 m eller längre

Vindrestriktion

Vid vindstyrkor över 10 m/s gäller inte lättnader i bogserbåtsrekommendationer.
Fartyg med stor vindarea ("garagetyp") lotsas normalt ej, till och från kaj, vid vindstyrkor över 15 m/s.

GÖTEBORGS LOTSSTATION

Tankbåtar med LOA mellan 230 m till 290 m eller samtliga 
fartygstyper med djupgående överstigande 12 m:
Vindrestriktion:   Max 15 m/s
Siktrestriktion last:   2 nm
Siktrestriktion ballast:   1 nm
Torrlastfartyg med LOA överstigande 300 m:
Vindrestriktion:   Max 20 m/s

Kaj 601

Vid medelvind överstigande 15 m/s får ingen ankomst eller avgång ske.

Källa: Lotskårens samlade erfarenheter

Sami Saarinen

#98
Lainaus käyttäjältä: Joakim Håkans - 18.05.2009, 08:27:29
mitä mieltä sinä olet, eikö Ruotsista voisi ottaa mallia?

Meriturvallisuuden alalla voisimme näemmä ottaa enemmänkin mallia Ruotsista eli mielestäni KYLLÄ.

Odotankin innolla sitä päivää, jolloin suomalaisetkin satamat ymmärtävät ryhtyä suojelemaan omaa infraansa ja luopuvat harhaluulostaan, että hinaajien / luotsien käyttöpakko satama-alueella vie asiakkaita kilpaileviin satamiin... valitettavasti vain hieman jännittää tuo odotuksen kesto.

Joakim Håkans

Lainaus käyttäjältä: Sami Saarinen - 18.05.2009, 10:05:59
Meriturvallisuuden alalla voisimme näemmä ottaa enemmänkin mallia Ruotsista eli mielestäni KYLLÄ.

Odotankin innolla sitä päivää, jolloin suomalaisetkin satamat ymmärtävät ryhtyä suojelemaan omaa infraansa ja luopuvat harhaluulostaan, että hinaajien / luotsien käyttöpakko satama-alueella vie asiakkaita kilpaileviin satamiin... valitettavasti vain hieman jännittää tuo odotuksen kesto.

Hinaaja Pegasoksen kaaduttua Onnettomuustutkintakeskus teki onnettomuuden loppuraportissa mm. seuraavia suosituksia:

Tutkijalautakunta hinaajavarustamoille:

Varustamot lisäävät ohjeisiinsa vaatimuksen, että avustustehtävä on käytävä läpi
tarkistuslistojen avulla muiden osapuolten kanssa. Varustamoiden tulee myös
ohjeistaa prosessi, jolla omien ohjeiden kehittämisessä ollaan yhteistyössä toisten
osapuolien kanssa. Hinaajien avustustoiminnan erityispiirteisiin liittyvää koulutusta
on lisättävä.


Tutkijalautakunta Finnpilotille:

Luotsausliikelaitos lisää ohjeisiinsa vaatimuksen, että avustustehtävä on käytävä
läpi tarkistuslistan avulla muiden osapuolten kanssa. Luotsien tietämystä hinaajien
kanssa toimimisesta mm. erikoislaatuisista vakavuusominaisuuksista on parannettava
koulutuksella. Luotsausohjeita tulee täydentää avustustoimintaan ja
hinaajien vakavuuteen liittyvillä ohjeilla.


Finnpilot oli seuraavaa mieltä:

Luotsausliikelaitos esittelee lausunnossaan 30.11.2006 luotsien koulutuksen tilannetta. Lisäksi luotsausliikelaitos katsoo
lausunnossaan, että tarkistuslistan käyttö haittaa luotsien työskentelyä erityisesti, jos se lisätään luotsauksen aloituksen yhteyteen.
(Tutkijat ovat kuitenkin sitä mieltä, että hyvä tarkistuslista ja sen harjoiteltu käyttäminen (esimerkiksi) yhteydenpidossa
ennen luotsauksen alkua helpottaisi luotsien työskentelyä).


Tutkijalautakunta koulutuksesta:

Opetushallituksen merenkulun koulutusyksikön koordinoimana merenkulkualan
oppilaitokset kehittävät opetussuunnitelmiaan hinaajien operointiin liittyvissä aiheissa.
Oppilaitosten tulee olla mukana kehittämässä täsmäkoulutusta.


Opetushallitus vastaa:

Opetushallitus yhtyy lausunnossaan 28.11.2006 koulutusta koskeviin suosituksiin ja "voi tukea suosituksen toteuttamista
koulutuksen järjestäjille suunnattavalla informaatio-ohjauksella, jotta ne käsittelisivät aihetta mahdollisuuksien mukaan esimerkiksi
navigaatioon sekä merimiestaitoon ja johtamiseen liittyvissä opinnoissa, joskin vastuu opetussuunnittelutyöstä on
koulutuksen järjestäjillä". Opetushallitus toteaa myös, että merenkulkualan opetussuunnitelmia aletaan päivittää keväällä
2008, jolloin tutkintaselostuksen esiin nostamat kysymykset tulevat käsittelyyn


Tietääkö kukaan mitä 2008 jälkeen on tapahtunut opetussuunnitelmissa luotsin / hinaajankäytön suhteen?

Tukijalautakunta satamien ohjeistuksista:

Suomen Satamaliitto ryhtyy toimiin, jotta satamille laaditaan yhteistyössä alan
toimijoiden kanssa hinaajien käytölle määräykset ja ohjeet, jotka sisältävät käytettävien
hinaajien lukumäärän, koon ja operointirajat. Lähtökohtana voivat olla
eräillä satamilla jo käytössä olevat määräykset.


Satamaliitto ja Finnpilot vastaa:

Suomen satamaliitto katsoo lausunnossaan, että paras tapa turvallisuuden lisäämiseen on satamakohtainen lähestymistapa
kunkin sataman ominaisuuksien ja liikenteen lähtökohdista.
Luotsausliikelaitos yhtyy lausunnossaan annettuun turvallisuussuositukseen.


Oletko SS. tietoinen mitä kehitystä on tapahtunut? Olisiko luotsien aika ottaa asia esille, sillä tehän olette aina mukana. Minä olen MKL kanssa asiasta käynyt keskustelua, mutta he sanoivat ettei se kuulu heille. Ruotsissahan Luotsikunta on ollut lähteenä sikäläisen Merenkulkulaitoksen säännöille. (Källa: Lotskårens samlade erfarenheter).
Tämänlaiset säännöt auttaisivat tilanteissa jolloin kokematon kippari kyseenalaistaa luotsin ammattitaitoa, peläten varustamon lemppuja.

Mitä mieltä luotsit ovat? 

Tarttis tehrä jottai, sanoi yksi Turkulainen entinen satamaduunari aikanaan...

T: JH

Sami Saarinen

Lainaus käyttäjältä: Joakim Håkans - 18.05.2009, 15:02:12
...mitä kehitystä on tapahtunut?

Hieman paha ruveta kommentoimaan koko maan puolesta, joten jälleen kerran esitän vain ja ainoastaan omakohtaisia näkemyksiäni asian tiimoilta.

Täällä Kotkan seudulla uskaltaisin väittää kehitystä tapahtuneen. Osallistuin itse juuri hiljattain ASD-hinaajien operointia käsittelevälle kurssille (kiitokset siitä aktiiviselle luotsivanhimmallemme), hinaajien päälliköt ovat ottaneet meitä mukaansa keikoille katsomaan asioita hieman hinaajaperspektiivistä (kiitokset kundeille siitä) ja Kotkan satamakin aktivoitui hieman yli vuosi sitten määräämällä tuulirajat suurille autojenkuljetusaluksille.

Vaikka jotain siis onkin tapahtunut, niin lisää saisi tapahtua mm. noiden hinaajakäyttöpakkojen muodossa. Mielestäni myös hinaajapäälliköille saattaisi olla tutustumisen arvoista nähdä tuo tuttu ja turvallinen hinaaja operaatio hieman toisenlaisesta näkökulmasta eli laivan komentosillan silmin.

Mitä tuohon OTK: mainitsemaan tarkistuslistaan tulee, niin vaikka sellaista ei virallisesti paperilla olekaan se kuitenkin aina käydään jossain muodossa avustavien hinaajien kanssa lävitse. Kyseinen "tarkistuslista" kuuluu mielestäni kategoriaan terve järki, sillä on kaikkien edun mukaista että osapuolet tietävät mitä yritetään tehdä ja että kaikki operaatioon osallistuneet pääsevät vielä ehjin nahoin takaisin asemapaikoilleen.

Lainaus käyttäjältä: Joakim Håkans - 18.05.2009, 15:02:12
Minä olen MKL kanssa asiasta käynyt keskustelua, mutta he sanoivat ettei se kuulu heille.

Valvovalla viranomaisella on toisinaaan aika mielenkiintoisia näkemyksiä erilaisista asioista... ei hyvä ei.

Teemu K.

Lainaus käyttäjältä: Jussi Laine - 15.05.2009, 20:35:41
Noteerasin Djurgårdsvarvetin sivuilta, että Håkans-yhtiöt ovat laittaneet Tyr-hinaajan myyntiin. Hintapyyntö on 300.000 euroa, mikä näin maallikosta vaikuttaa aika kovalta hinnalta 50-vuotta vanhasta vehkeestä. Kaipaa oli vuodelta 1948 ja se meni pilahinnalla huvialukseksi.

Myynti-ilmoituksen mukaan koneella on ajattu vuodesta 1984 ja vain 3.500 käyttötuntia eli se tekisi noin 140 tuntia vuodessa eli 3 tuntia viikossa eli kovin knaftisti on ollut keikkaa Tyrillä. Se taitaa olla auttamattomasti liian pieni satamahinaukseen mutta ruoppausproomujen vetoon varmasti sopiva.

Voiko joku asioista perillä oleva kertoa paljonko hinaajassa pitäisi olla tehoa, että sillä voi mennä hinaamaan noita suuria risteilijöitä tai autolaivoja?




Tyr on näkojään saatu myytyä, mutta minne??  ??? Hokun sivuillakaan ei ollut myynnista mitään tietoa.  http://www.djurgardsvarvet.se/tugs/tyr/index.e.php?sold=true

Aleksi Lindström

Lainaus käyttäjältä: Teemu Kokkonen - 05.09.2009, 23:39:33
Tyr on näkojään saatu myytyä, mutta minne??

Ostajina Joonas ja Anttoni Kiukkonen. Tyr pitää nimensä, kotisatama edelleen Turku ja tulee hinauskäyttöön.

Ari Leskinen

No nyt on Fram myytävänä Djurgardsvarvetissa, mutta nuo kuvat eivät kyllä kerro millainen hinaaja on sisätiloiltaan.
Muuten kiva ja muistorikas paatti.
Merellä vietetty aika ei lyhennä elämää !!

Laita samaan paikkan takaisin !!

Rontti

LainaaNo nyt on Fram myytävänä Djurgardsvarvetissa, mutta nuo kuvat eivät kyllä kerro millainen hinaaja on sisätiloiltaan.
Muuten kiva ja muistorikas paatti.

Työkaveri eilen näytti kuvia siitä ja mietti josko ostais mutta hinta tais olla 730000€ ja kulutus jotain tähtitieteellistä niin ei kyllä kelpaa huvivenemökiksi.